Äpple- och kokosmugcake

Mugcake har verkligen fastnat på mig. Superenkelt, lätt att variera, gott och faktiskt nyttigt. Vad som är nyttigt kan ju alltid diskuteras. Receptet nedanför innehåller flera bra näringsämnen såsom vitaminer och mineraler i både äpple och ägg. Vill man inte använda vetemjöl kan man byta ut det mot annan mjölsort. Kvargen går att välja laktorfri eller utesluta om man inte tål mjölkprotein.
 
Ett bra alternativ när suget slår till och man inte vill välja kladdkakan.
 
 
Äpple- och kokosmugcake (2 personer)
 
1-1½ dl vetemjöl
1 st. äpple
1 st. ägg 
½ dl vaniljkvarg
½ dl kokos
1½ tsk bakpulver
rapsolja
 

Gör så här: Skölj och riv äpplet grov på ett rivjärn. Knäck ägget i en skål. Rör ihop alla ingredienser. Smörj två formar med lite rapsolja.  Klicka i smeten i formarna och mikra dem en åt gången i 1½ minut på max.

Vill du ha en klick kvarg eller grädde till, ta det annars funkar kakan bra som den är.

 
 
 

Den fantastiska känslan av....

.... att sätta ett mål och nå det. Ni vet den där underbara känslan som slår en när man klarat ett mål man satt upp, den fick jag smaka på nu i veckan.
 
Under senhösten började jag och min kompis Camilla prata om hur mycket vi tog i marklyft. Hon berättade att hon hade ett mål som hon ville nå, självklart klickar det till i mitt huvud och vips har jag ett mål; 70 kg skulle jag ta till jul. Det här nämnde jag för en annan kompis senare samma dag och han tyckte att jag mesade lite och vips hade mitt mål tagit ett kliv framåt och var nu på 80 kg.
 
Jag gjorde upp ett träningsschema som skulle passa ihop med alla annan träning jag gör; Efit, box och löpning. En snabb tanke slog mig att det inte blev så mycket ren styrka jag tränade men lika snabbt som den kom piskade jag iväg den.
I mitt schema hade jag inräknat att jag skulle ner till Stockholm och springa så den veckan blev det ingen styrketräning men jag hade inte räknat med sjukdom. Osmart? Ja i efterhand kanske för det är svårt att inte trilla dit, speciellt när man har barn så mycket riktigt åkte jag ju självklart på världens förkylning och tappade tre veckor innan Stockholmstävlingen.
Hejsan hoppsan där försvann en månad och alla ni vet ju hur tungt och jävligt det är att komma igång igen men det var bara att bita ihop.
 
När första passet efter Stockholms resan var gjord så tänkte jag "Wtf!?!  Det här kommer inte att gå. Jag ligger för långt efter och jag har för lite tid att lägga på gymmet".
Men f-n den som ger sig, jag fortsatte att nöta, lyfta och grymta. Jag tänkte att om det nu ska vara så, så lyfter jag 80 kg på ren vilja och tjurskallighet (någon nytta ska man ju ha av den finska sisun).
 
Dagarna tickade ner och nu i tisdags kom dagen D. Inge träningsvärk, bra med sömn och ätit som en häst; är det någon dag som jag går i mål så är det idag tänkte jag när jag drog på mig träningskläderna.

Uppvärmningen gick bra men mina spöktankar började härja i huvudet (de har hängt med sedan jag tog 65 kg). "80 kg är tungt, tänk om du skadar dig..." började de viska.
Nu eller aldrig tänkte jag, tog fram den stora mentala piskan och gav spökena några rapp, andades djupt, fattade stången och tänkte jag lägger inte tillbaka den förrän om 10 reps.
 
Paamm... stången landade i ställningen och jag hoppade av glädje, adrenalinet sprutade och gåshuden kröp fram över hela min kropp. Jag gjorde det, personbästa i marklyft 80 kg x 10 reps. Weeiii.... Detta måste firas, så jag fattade stången en gång till och körde samma sak igen fast bara 6 reps denna gång. En snabb liten segerdans passade jag på att dra för mig själv.
 
Den känslan kommer jag att leva länge på.
 
Nu är det snart dags för 2014 att tacka för sig. Ta chansen och låt 2015 bli möjligheterna år. Sätt upp mål; stora och/eller små, vad som helst. Jobba mot dem och upplev känslan av att gå i mål. Det är helt fantastiskt!
Själv har jag redan börjat fila på några men innan det är dags att börja jobba mot dem så ska jag njuta av lite lussebullar och ledighet.
 
 
80 kg i marklyft, mer än min egen vikt. Galet härlig känsla.
 
 
 
 
 

Kikärtssoppa

Kikärtssoppa  (4 personer)
8 dl vatten
2 st. burkar kikärtor
1-2 st. morötter
1 st.röd lök
1-2 st vitlöksklyftor
3 msk gurkmeja
2 msk paprikapulver
1 tsk salt
 

Gör så här: Skala och skär morötterna, löken och vitlöken i mindre bitar. Ju mindre bitarna är desto snabbare blir de färdiga. Koka upp vattnet först i vattenkokare för att spara tid. Häll det i en kastrull.
Tillsätt morot- och lökbitarna i det kokande vattnet. Låt koka under lock. Öppna kikärtsburkarna och häll kikärterna i ett durkslag, skölj under rinnande vatten. Tillsätt kikärterna i soppan. Krydda med gurkmeja, paprikapulver och salt. Koka tills morotsbitarna är mjuka. Ta kastrullen från plattan, mixa soppan slät med en stavmixer. Smaka av och krydda eventuellt mer.

Servera ett gott bröd till soppan.

 
 

Passa in eller vara opassad?

I de mest oväntade mötena kan de mest intressanta diskussionerna uppstå. Det här hände i veckan och jag har burit med mig det sedan dess och måste nu dela detta med er.
 
Jag och en börjande prata om roller och hur man "ska" vara som kvinna. Vi båda kunde snabbt enas om att vi såg väldigt olika på denna fråga. Jag tycker att man själv har kontroll över sitt liv och är/blir den man vill vara medan den andra inte var inne på samma bana.
 
Alla har rätt till sin åsikt men jag måste säga att jag är hiskeligt trött på att vi ska vara på ett visst sätt. Jag har flertalet gånger skrivit om hur media dagligen matar oss med tips och trix om hur vi ska bli snyggare, smalare och bättre mm....
På något sätt bör vi alltid ändra oss. aldrig ska man vara nöjd. Delvis håller jag med; vi ska sträva framåt, arbeta med personlig utveckling, nå nya mål och växa som människor men det har fasiken inget med mitt utseende att göra.

Med samma person hamnade jag i en diskussion om träning och vi pratade om träning i allmänhet och sedan kom vi in på vad jag tränade. Fokuset hamnade på boxning, jag berättade att boxning för mig är som yoga för andra. Jag måste ta ut mig totalt för att få lugn och ro. Det här var heltokigt i den andres öron, att en tjej boxas, dessutom mot killar. Jag förklarade att jag inte sysslar med ringboxning utan en light variant där vi slår med handskar på mitzar och kuddar men nej det var ändå väldigt okvinnligt av mig. Kvinnor slåss inte.
 
Men vet ni vad? Kvinnor boxas, kvinnor lyfter skrot på gymmet, kvinnor bestiger berg och simmar i öppna hav. Män, ni kan göra det samma. Alla har själva rätt att bestämma vad man vill eller inte vill göra.

Med största sannolikhet är det inte sista gången jag skriver om det här men kan vi inte öppna oss lite, vidga våra vyer och ta ett steg utanför boxen, ett litet steg i alla fall. 2015 är strax här och det är faktiskt dags att inse att vi inte lever på 1920-talet. Gör det Du vill och gör inte det Du inte vill!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Lax med romröra och kokt potatis

Lax med romröra och kokt potatis (4 personer)

4 st. laxfiléer
en klick smör
citronpeppar

2½ dl crème fraiche
3 msk rom

Kokt potatis och morötter


Gör så här:
Skölj, skala och koka potatis och morötter.

Blanda crème fraiche och rom, ställ svalt till serveringen.
Värm ugnen till 200 grader. Lägg en klick smör i botten på en ugnsfast form och rör runt, lägg laxfiléerna i formen och krydda med citronpeppar. Tillaga i mitten av ugnen i ca 20 minuter eller tills laxen är färdig.

Servera laxen med kokta potatisar och morötter samt romröra.

 
 

 


Kryddig omelett

Kryddig omelett (4 personer)
 
8 st. ägg 
3 dl kokt kallt ris/matvete/bulgur
1 st. rödlök
1 st. färsk chili
1-2 msk paprikapulver
salt
peppar
en skvätt mjölk/sojadryck eller dylikt
olja till stekning
 

Gör så här: Knäck äggen i en skål. Blanda ägg med mjölk/sojadryck. Finhacka lök och chili. Hetta upp en stekpanna med olja i. Fräs lök, chili, ris/matvete/bulgur och paprikapulver som snabbast. Föröver det till en tallrik. Häll lite av äggsmeten i stekpannan. Stek omeletten tills den börjat stelna, tillsätt lite av fyllningen på ena sidan av omeletten, vik andra sidan över. Stjälp försiktigt omeletten över på en tallrik. Strö på lite riven ost om du vill och servera med en sallad. Gör likadant med resten.

 

Årets julklapp?

Löpning är terapi för mig. Jag är en ensam-löpare, inte för att jag inte gillar att träna med andra utan för att jag behöver ha egen tid med min hjärna. Under löprundan vrider och vänder jag på allt som händer i mitt och andras liv.
 
Senast jag var ute nötte, stötte och blötte jag Årets julklapp, alltså Life Trackern. Det är ett aktivitetsband som man har runt handen som registrerar allt du gör; hur långt du springer, antal steg, hur mycket du sover osv.
 
Behöver vi veta allt detta? Jag sprang vidare och fortsatte fundera på vad har jag som "helt vanlig dödlig Johansson som aldrig kommer att vinna ett lopp" för nytta av att veta hur många steg jag tar under min 5 km löprunda, eller ännu mer invecklat hur långa mina steg är. Låt oss leka med tanken att jag mäter en runda på 5 km i steg och jag tar 10000 steg och nästa gång jag springer tar jag 11000 steg. Vad säger detta? Ja, typ att jag tagit fler steg.
 
Nu behöver inte någon gå i taken när man läser detta, jag vet att det finns stegräknare och att de är jättebra för många att hålla koll på hur mycket man rört på sig under en dag och just det har jag inget problem med utan min tanke handlar mer om vad gör man med informationen och vad säger den egentligen.
 
Vi återgår till löprundan och stegräkningen.1000 steg mer kan ju kännas mycket men man måste ju tänka på syftet med träningen. När jag sprang första gången hade jag kanske som mål med träningen att ta ut steglängden medan det andra passet var ett återhämtningspass där jag myste och lyssnade på fåglarna. Inget av passen är ju "bättre eller sämre", de har bara olika syften.
 
Ok, jag förstår att det finns de som inte håller med om det här med steg (Jag ger er två tummar upp för att ni hittat er grej för att motivera er till motion) så vi vrider och vänder på detta med sömn också. Natt 1 sover jag 8 timmar, kanske får man någon schyst kurva på detta så jag vet när jag sov djupt och om jag vaknade under natten. Nästa natt sov jag 5 timmar. Ja slutsats; Natt 1 sov jag mer än Natt 2.
 
Nå åter till grundfunderingen, behöver vi veta allt detta? Nä det tror jag inte. Läste en artikel som handlade om aktivitetsband och hur de jämfördes med Rolexklockor, det är den nya accessoaren. Något man ska ha på armen för att visa upp.
Men om inte jag behöver veta allt detta, vem kan då ha nytta av informationen Life Trackern samlar in? Det är nog en sak man ska fundera över en eller två gånger.
 
Jag tror det är viktigt att vi idag tar oss tid att vara "nakna", inte konstant ha telefonen med oss, Gilla alla inlägg på Fb eller lägga upp bilder på Instagram. Att alltid vara kontaktbar skapar sjukt mycket stress hos många, därför är min julklapp till mig själv mer "naken-tid". Jag ska springa utan löparklocka (har den mest som riktig klocka för att veta hur länge jag varit ute men jag får jobba upp min tids-feeling istället) och ha mer mobilfri tid hemma.
 
Som en slutkläm måste jag peta in att jag tror aktivitetsbanden är en superinne grej nu, de kostar en del och kommer säkert för många att inom kort hamna i någon låda med andra liknande saker, typ klockor, armband, ringar och annat krafs. Ta chansen och satsa på en julklapp som gör skillnad istället. Skänk en julklapp till Julklappshjälpen eller dylikt eller varför inte köpa en bit regnskog.
 
 
 

Fisk under krämigt rotsakstäcke

Fisk under krämigt rotsakstäcke (4 personer)
 
2 st. (800 gram) paket torsk, tinad 
400 gram färskost med smak av vitlök och örter 
1 st. morot
10 cm palsternacka
1 st. stort färskt broccolihuvud
1 st. förpackning minimajs
2 msk rapsolja
salt
peppar

Gör så här: Värm ugnen till 200 grader. Smörj en ugnsfast form med 1 msk olja. Lägg torskblocken i formen. Salta och peppra. Skölj, skala och grov riv morot och palsternacka. Blanda morot, palsternacka och färskost. Bred ut det på fisken. Skölj och dela broccolin och minimajsen, vänd runt dem i 1 msk olja och strö dem runt fisken i formen. Tillaga mitt i ugnen i ca 20 minuter. Servera med potatis.

 
 

Helgmys när det är som bäst

Förra helgen tillbringades nere i Stockholm så nu bestämde vi oss för att ta en riktigt helgmysar- morgon. Ni vet så där urskönt som man bara kan ha det på helgen när man inte har några måsten; dra sig i sängen länge, surra om allt mellan himmel och jord och äta en lång frukost.
 
Kokosplättar (4 personer)
 
6 dl mjölk, soja-, havre- eller risdryck
6 st. ägg 
3 dl mjöl (för glutenfritt välj ex kokos- eller mandelmjöl) 
2 dl riven kokos 
2 tsk bakpulver
en klick smör
ev. mer smör till stekningen
 
mosad banan
vaniljkvarg

 

Gör så här: Blanda  mjölk, soja-, havre- eller risdryck, ägg, mjöl, kokos och bakpulver i en skål. Smält smöret, häll i det i smeten. Rör om tills smeten är slät. Hetta upp en stekpanna. Vill du, kan du ha i lite mer smör innan du steker plättarna så fastnar de inte i stekpannan. Grädda plättarna några minuter på varje sida.
Servera med mosad banan och vaniljkvarg samt en stor kopp kaffe..

 

Vanilj- och kokoskaka i långpanna

Vanilj- och kokoskaka i långpanna
(långpanna i strl 20x30cm)
 
3½ dl vetemjöl
2 dl socker
3 st. ägg
150 gram smör
1 dl riven kokos
3 msk mjölk
3 tsk bakpulver
1-1½ tsk mald vanilj
 
Gör så här: Värm ugnen till 200 grader. Smörj och bröa långpannan. Smält smöret och vispa smör och socker poröst. Tillsätt mjölken och ett ägg i taget. Blanda i mjöl, bakpulver och vanilj. Bred ut smeten i långpannan och strö kokosen över. Grädda kakan mitt i ugnen i ca 20 minuter. Låt svalna innan servering, går bra att frysa in.
 
 
 

Stockholm Tunnel Run 2014

Adrenalinet pumpar, rysningarna går längs ryggraden och fjärilarna fladdrar i turbofart i magen. Jag sveper med blicken över den stora planen och det myllrar av gula västar och färgglada löparskor. Stämningen är på topp trots ganska tråkigt och kallt Stockholms väder.
 
Jag och Camilla går och lämnar in väskan, klär av oss överdragskläderna, tejpar fast bandet för vilken startgrupp man tillhör runt handleden och sätter fast tidtagarbandet på skon. Smått frusna joggar vi mot starten.
 
På en stor tavla blinkar det, STARTGRUPP 13, orange/blått band. Nu är det vår tur. Jag och ungefär 2500 andra löpare steppar in i tunneln. Neonrosa lampor och högmusik får pulsen att öka och adrenalinet att strömma igen. "Nu j-r, så sjukt fränt" ropar jag och vänder mig om och high fivear Camilla.
Precis innan start när vi står där hopträngda i tunneln kan man nästan känna adrenalinet gå som elstötar genom löparnas kroppar. Den känslan går inte att beskriva, det är magiskt.
 
När startskottet går börjar den fantastiska löpresan under jord. Jag har kommit fram till att jag är en Upplevelse-löpare och det här var Upplevelseloppet nr1. Det fanns allt och lite till; eld- och ljusshower, konstgjord snö, musik och tusen åter tusen glada löpare.
Det tar aldrig slut på löpare, bitvis springer vi mot varandra på var sin sida av ett staket. Jag sträcker ut handen och möter leende människor som springer förbi och high fivear. Det är sann löparglädje.
 
Nu när det gått någon dag och euforin lagt sig lite och man börjar stöta på folk hemma igen är de två vanligaste frågorna; Hur var det?
Ja, hur svarar man kort på den. Det var sjukt fränt, varmt (varmt är lite av en underdrift, det var som att springa i en bastu, bitvis utan syre) och jobbigt. Jag skulle ljuga om jag sa att det är lätt att springa en mil. Den längsta biten var mellan 8-9km, fy f-n vad jobbigt det var. Fick höra i efterhand att det enbart var stigning där samt bastuvärmen.
 
Skulle du göra om det? Utan tvekan redan idag.
 
2 av 42500 löpare.
 
Precis innan start; adrenalinet rusar.
 
Känslan som slår en under loppet, att man är del av något så mycket mer än bara löpning.
Sthlm Tunnel Run samlade in över 700000 kr till Stadsmissionen i Stockholm.
 
Bästa hejarklacken, utan Team Ek hade inte detta varit möjligt, tusen tack!
 
Weeeiii.....
 
 
 
 
 
 

Torsk under krämigt täcke

Torsk under krämigt täcke (4 personer)
 
2 st. (800 gram) paket torsk, tinad 
2 st. crème fraiche med smaka av örter
4 dl blandade frysta grönsaker
1 dl smakrik riven ost
1 msk rapsolja
salt
peppar

Gör så här: Värm ugnen till 200 grader. Smörj en ugnsfast form med oljan. Lägg torskblocken i formen, strö grönsakerna runt. Salta och peppra. Klicka crème fraiche på torsken och toppa med ost. Tillaga mitt i ugnen i ca 15-20 minuter. Servera med kokt potatis.

 
 
 

God veggryta

God veggryta(4 personer)

2 st. burk thaigrytbas, green curry med bambuskott
2 st. morot
1 st. gul lök
1 st. bit vitkål 
1 st. burk böngroddar
1 msk rapsolja 
ev. salt
ev. peppar
  • Skölj och skala morötterna, skör dem i mindre bitar.
  • Skala och hacka löken.
  • Skölj och strimla vitkålen.
  • Häll bort vattnet och skölj böngroddarna noggrant.
  • Hetta upp en stekpanna med olja i.
  • Woka morot, lök och vitkål i några minuter.
  • Tillsätt böngroddarna och häll i grytbasen.
  • Låt koka upp, smaka av och krydda ev. mer med salt och peppar.
  • Servera med äggnudlar.
 
 

Grytor är perfekta att göra när man har lite mer tid. Portionerna maten i lådor, frys in och luncherna är räddade för kommande vecka.
 
 
 

 


Bästföre datum på löpare

Läste igår att kvinnliga maratonlöpare har en peakålder på 29 år. Umfph.... det innebär ju att jag passerat bästföre datumet utan att märka det samt att jag inte ännu har sprungit ett maraton. Snacka om att ligga efter. Eller? Hur löser jag detta?
 
Aldrig, eller mycket sällan tänker jag på min ålder som en siffra med betydelse för om jag är ung eller gammal. Jag brukar skämta och säga att jag fyller 25 + moms men att det bara är momsen som ökar år till år. Jag tror inte att siffran säger speciellt mycket. 
Såg ett klipp på Facebook på en 80+are som kickade ass på gymmet. Han gjorde saker som jag aldrig kommer att klara av. Jag blev sjukt imponerad och inspirerad. Inget är omöjligt och det aldrig försent att börja. 
 
Tidigare i veckan var jag på ett möte där en kvinna berättade att hon gjort ett test på Facebook för att få reda på när hon skulle dö. Testet visade att hon skulle ha varit död i tre år redan. Hon hade även gjort ett test för att se vilken mental ålder hon hade, det testet visade att hon var 18år. En äldre kvinna som enligt Facebook skulle vart död i tre år men med ett mentalt sinne som en 18åring. Ibland är det lite klurigt.
 
Lev livet nu, låt dig inspireras av andra och låt andra inspireras av dig. Sluta inte att utveckla eller utmana dig själv. 
Jag har nog redan peakat flera gånger i mitt liv men jag har förhoppningsvis många peakar kvar. En dag springer jag ett maraton, en annan dag bestiger jag ett berg och en tredje dag uppfyller jag andra mål i mitt liv. Resan har just börjat, det är ju nu när man har lite kött på benen och tyngd i ryggsäcken som det blir roligt och roligare bli det med åren. 
 
 

Baconlindade älgfärsjärpar

Baconlindade älgfärsjärpar (4 personer)
 
400 gram älgfärs 
1-2 paket bacon
1 st. gul lök
2 st. ägg
2 msk rapsolja
2 msk paprikapulver
2 msk oregano
salt
peppar

Gör så här: Knäck äggen i en skål. Finhacka löken. Blanda älgfärs, ägg och lök. Krydda med paprikapulver och oregano. Salta och peppra efter smak. Forma järpar. Linda en baconskiva runt varje järpe. Hetta upp en stekpanna med oljan i. Stek järparna runt om tills de är färdiga. Ta järparna ur pannan. Häll i grädde, soja och paprikapulver, låt koka upp och lägg i järparna igen. Servera med pasta och en grönsallad.